Fett behövs för att kroppen ska fungera
För att olika processer i vår kropp ska fungera krävs det energi. Bland olika bränslen som vår kropp kan nyttja som energi finns kolhydrater, fett och proteiner. Vår förmåga att lagra kolhydrater och proteiner i kroppen är begränsat, men fett kan vi däremot lagra i princip obegränsat. I jämförelse med kolhydrater och proteiner är fett mer än dubbelt så energirikt och kroppen kan använda fett för att utvinna energi när den vill spara på övriga energikällor eller saknar tillgång. Vissa fetter som är nödvändiga kan kroppen bilda på egen hand, men det finns fetter som vi aktivt måste tillföra via kosten, som till exempel omega-3. Förutom att fungera som en energireserv så spelar fett också en viktig roll i regleringen av olika hormoner och signalämnen kopplat till vår energiomsättning. Om vi däremot får i oss mer energi än vi förbrukar kommer fettcellerna öka i både antal och storlek, vilket är negativt för vår hälsa.
Det är skillnad på fett och fett
Olika typer av fett ser lite olika ut och beter sig på lite olika sätt beroende på var i kroppen det lagras. Särskilt skadligt verkar det viscerala fettet vara, det vill säga bukfettet som lagras kring våra inre organ i buken. Det viscerala fettet är inte de välkända ”bilringarna” eller ”kärlekshandtagen”, utan det är som sagt det som befinner sig innanför bukhinnan djupt inne i buken. Det viscerala fettet har en lägre insulinkänslighet än underhudsfettet och är mer benäget att frisätta inflammatoriska ämnen i kroppen, där levern är särskilt utsatt. Att ha en för hög andel fettmassa i kroppen är kopplat till en ökad risk för bland annat typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt och stroke. Det har även visat sig att fetma är kopplat till lägre livskvalitet och ökad risk att dö i förtid. Det finns indikationer att det viscerala fettet är kopplat till en större riskökning än underhudsfettet. I vilken utsträckning kroppen lagrar fett på olika ställen styrs till stor del av genetiska faktorer och hormonella faktorer, samt om man är man eller kvinna.
Vad händer när vi åldras?
I takt med att man blir äldre sker förändringar i kroppens sammansättning till följd av att den basala energiomsättningen sjunker från 20 års ålder, samtidigt som mängden muskelmassa och kroppsvatten minskar från 30 års ålder. Generellt sett är det inte nödvändigtvis bra för äldre personer att gå ner i vikt och ha väldigt lite fett på kroppen eftersom fettet kan fungera som en energireserv och ett skydd mot våra inre organ om man drabbas av sjukdom eller annan skada. Att vara äldre och gå ner i vikt kan också leda till att man förlorar muskelmassa vilket i sig är något att försöka undvika. Men att däremot försöka minska andelen visceralt fett kan vara fördelaktigt eftersom det tycks som att just den typen av fett ökar med åldern.
Hur ska man få bort bukfettet?
En vanlig missuppfattning är att man kan “punktförbränna” fett och styra var på kroppen fettet ska minska, exempelvis att via magövningar förbränna bilringar eller bukfettet. Detta är en myt som det förvisso till stor del slagits hål på, men som ändå är viktig att poängtera. Att energiförbrukningen överstiger energiintaget leder till att vi minskar mängden fett. Detta åstadkommer man antingen via en förbättrad kosthållning, att utöva fysisk träning, eller en kombination. För just äldre personer är det som nämnt tidigare oftast inte fördelaktigt att försöka gå ner i vikt, särskilt om detta sker utan fysisk träning. Just träning kan däremot leda till en bättre fördelning mellan fettmassa och muskelmassa, och det har även visat sig att man genom träning kan minska visceralt fett även om siffran på vågen står still. Däremot finns det få vetenskapliga studier som undersökt hur just äldre personer bör träna för att på ett effektivt sätt minska visceralt fett.
Du kan läsa mer i vår studie här.
Stirra inte blind på vågen
Att börja röra på sig och träna regelbundet kan leda till fördelaktiga förändringar av vår kroppssammansättning. Med andra ord är det möjligt att gå ned i fettmassa samtidigt som muskelmassan ökar, vilket gör att man inte ser någon förändring på vågen. Vågen kan också visa olika resultat beroende på kläder samt mat- och vätskeintag. Ett måttband är ett bättre verktyg. Mer om hur du mäter ditt midjeomfång hittar du här. Till sist så är det också viktigt att påpeka att oberoende av förändringar på vågen kan det psykiska välbefinnandet och måendet förbättras av att röra på sig, vilket skäl nog att försöka ta steg mot en aktivare vardag.